Jag skriver...
Jag har alltid tyckt om att skriva! I sommras började jag skriva på en bok, eller det kommer förhoppningsvis bli en bok om jag orkar skriva klart... Jag är inte på långa vägar klar!
I början skrev jag en text som visar lite vad boken ska handla om. Texten liknar en sån text som man hittar på baksidan böcker och är till för att locka människor till att läsa boken samtidigt som den visar vad boken handlar om ungefär.
Här kommer denna text! Enjoy!
Vi stod på yttersta spetsen av klippan. Snart skulle vi skiljas åt och kanske aldrig ses igen. Han tog min hand. Hans hud brann, som alltid. Jag sneglade upp på honom, hans ansikte var allvarligt men det vilade ett lung i hans ögon när de mötte mina.
Vi tittade ut över det lugna havet som bredde ut sig nedanför oss. Det var en vacker dag. En dag då havet bara försiktigt smekte över fjäll och hudar. En dag ämnad för alla himlens härskare att flyga fritt. Det var helt klart en mycket vacker dag.
Jag kund inte låta bli att tänka att om detta varit en scen i en film, scenen där kärleksparet skulle skiljas åt, scenen innan kriget skulle börja, så skulle solen antagligen inte lysa. Den varma vinden skulle inte smeka skådespelarna i ansiktet. Utsikten skulle inte se ut som en i en reklamfilm för att locka turister.
Hans hand tryckte min. Den var ännu varmare än innan, han var beredd.
"Det är dags." Han släppte min hand och en våg av värme blåste mig i ansiktet. Han böjde sig ner så jag kunde sätta mig på hans rygg. Jag hade gjort det många gånger förr, ändå lät jag mina händer greppa hårt i bädden av stora fjädrar. Jag slöt ögonen när han lyfte från klippan för att sedan dyka genom den varma smekande luften ner till stället där vi skulle skiljas åt.
I början skrev jag en text som visar lite vad boken ska handla om. Texten liknar en sån text som man hittar på baksidan böcker och är till för att locka människor till att läsa boken samtidigt som den visar vad boken handlar om ungefär.
Här kommer denna text! Enjoy!
Vi stod på yttersta spetsen av klippan. Snart skulle vi skiljas åt och kanske aldrig ses igen. Han tog min hand. Hans hud brann, som alltid. Jag sneglade upp på honom, hans ansikte var allvarligt men det vilade ett lung i hans ögon när de mötte mina.
Vi tittade ut över det lugna havet som bredde ut sig nedanför oss. Det var en vacker dag. En dag då havet bara försiktigt smekte över fjäll och hudar. En dag ämnad för alla himlens härskare att flyga fritt. Det var helt klart en mycket vacker dag.
Jag kund inte låta bli att tänka att om detta varit en scen i en film, scenen där kärleksparet skulle skiljas åt, scenen innan kriget skulle börja, så skulle solen antagligen inte lysa. Den varma vinden skulle inte smeka skådespelarna i ansiktet. Utsikten skulle inte se ut som en i en reklamfilm för att locka turister.
Hans hand tryckte min. Den var ännu varmare än innan, han var beredd.
"Det är dags." Han släppte min hand och en våg av värme blåste mig i ansiktet. Han böjde sig ner så jag kunde sätta mig på hans rygg. Jag hade gjort det många gånger förr, ändå lät jag mina händer greppa hårt i bädden av stora fjädrar. Jag slöt ögonen när han lyfte från klippan för att sedan dyka genom den varma smekande luften ner till stället där vi skulle skiljas åt.
Kommentarer
Trackback